lördag, juli 09, 2011

Makt, våld och förtryck

Läste först det här och sen det här och vill fylla i ett hål jag tycker mig se. Det är klart att man kan prata om våldsamma kulturer (huligankultur tex), och man kan prata om kulturella skillnader (manskultur, kvinnokultur tex), men när man gör det utan att resonera vidare kring orsaken till varför en kultur uppstår över huvud taget är det lätt att analysen stannar där, där det finns ett vi och ett dem, ett rätt och ett fel, ett självrättfärdigande och ett uppläxande. Förutom att Per Gudmundssons statistik inte var stat på dömda för brott utan stat för misstänka för brott (vilket i sig är intressant men av andra anledningar) lämnade hela krönikan tolkningsdörren på vid gavel på ett obehagligt sätt. Lite banalt tänker jag så här: om man tex har ont i knät och det inte går över hur mycket man än rehabtränar knät kan det bero på att orsaken till smärtan egentligen börjar redan i höftmuskeln. Så länge man inte åtgärdar det egentliga problemet kommer knät inte att bli friskt. Visst finns det kulturella skillnader mellan grupper av människor, men ett visst utslag i en grupp kan och är troligtvis en reaktion på en annan grupps kulturella uttryck. Om gruppen män tex historiskt misshandlat, spärrat in, tvångsbortgift och hunsat gruppen kvinnor kommer kvinnor förr eller senare att reagera på detta och kanske begå våldsbrott mot män. Nu menar jag så klart inte att våld som drabbar enskilda män är deras eget fel pga av någon kollektiv skuld, men det finns ändå kollektiva minnen och erfarenheter som kan fungera som förklaringsmodell för varför en enskild kvinna skulle kunna säga sig avsky gruppen män. Det är inte smart, det är inte genomtänkt, men det är värdelöst och kontraproduktivt att inte sätta handlingar i sin kontext. På samma sätt kan, om kulturella skillnader i våld mellan etniska grupper kunde uppmätas, dessa skillnader vara resultatet av andragruppers kultur. Den som konstant känt sig förtryckt av den rika vita västvärlden kanske inte älskar de rika vita västmänniskor som, även om de aldrig skadat en personligen men vars livsstil exploaterat ens land och ens folk, vandrar omkring i denna värld. Det kanske helt enkelt är så att problemet inte ligger i den våldsverkande kulturen utan i den kultur som våldet till slut riktas mot. Alla är väl överens om att huliganism, bråk och misshandel inte har med sporten fotboll som sådan att göra, men fotbollen tycks ändå ha blivit en arena där huliganbeteende tar sig uttryck. Vad är det i vår västerländska kultur som skapat en sån tryckkokare att korken går ur på fotbollsmatcher? Att vilja utmåla vissa etniska kulturer som mer våldsbenägna än andra är lite som att sätta sig på sin egen höga häst och vägra se sin egen medverkan och påverkan i den globala maktstrukturen.

2 kommentarer:

Anonymous Johan sa...

Hej Chris!
Jag tycker resonemanget haltar lite. Tänk om samma skulle gälla för kvinnomisshandel, att man skulle börja leta efter kvinnors påverkan till att de blir misshandlade? Jag citerar: "Det kanske helt enkelt är så att problemet inte ligger i den våldsverkande kulturen utan i den kultur som våldet till slut riktas mot."
Jag tycker våld ska motarbetas var det än dyker upp, våldsverkare behöver verkligen inte fler välmenande förklaringar till varför de är som de är, och därmed ha änne en ursäkt att fortsätta.

7/13/2011 7:53 fm  
Anonymous christina sa...

Johan,

Nu tog du allting ett steg längre. Jag kan förstå att texten inbjuder till det, men jag tycker att resonemanget håller om man betraktar maktstruktur. Mäns dominans över kvinnor, den vita världens handel med slavar, kolonialiseringen av världsdelar utanför Europa, allt det har grundat en maktobalans. Kontextualisera.

7/13/2011 9:26 fm  

Skicka en kommentar

Prenumerera på Kommentarer till inlägget [Atom]

<< Startsida