fredag, mars 04, 2011

Josef Jannesson eller vad han nu heter

Såg gårdagens Svt debatt, blev så klart trött. Janne Josefsson är en jävla tomte men det visste jag redan. Den eviga skuldbeläggningen av unga kvinnor fortsätter. Vi är själva skyldiga till våra ätstörningar, framför allt Kissie. Jag ska inte ens behöva poängtera att jag tycker att hon verkar leva ett osunt liv men vad fan har det med resten av oss att göra, mer än att även hennes livsstil är ett symptom på något? Vi kan ju kalla det samhället, eller gubbväldet, som vore en bättre lämpad benämning. Liksom JA, Kissie skriver en fett osympatisk blogg och verkar fett osmutt men precis som extremt många andra är hon bara en liten del av det som utgör det sjuka i vår tid. Hon är mer symptom än orsak. Man skulle ju kunna argumentera för att jag, som bär smink och tänker på vad jag äter, också bidrar till att upprätthålla en syn på kvinnan som gör henne förtryckt. Och ja, till viss del är det så. Men vem orkar själv stå emot det yttre tryck som fanns här redan innan vi föddes och som görs och görs om hela tiden, varje sekund? Kan någon klandra frånvaron av adekvat psykvård, eller modevärldens gubbstyre som i allra högsta grad bidrar till den här så kallade dåliga kvinnliga kroppsförebilden? Kan någon klandra kapitalismen, som tvingar oss att konsumera varandras kroppar varje gång vi går genom det offentliga rummet? Ingenstans blir man lämnad ifred. Överallt ska man köpa något, överallt smyckas det ut med ett naket bröst eller en slätrakad torso. Varje dag uppmanas vi att skapa vår egen lycka, att bygga vårt eget personliga varumärke (gärna med utseendet som hjälp) och bedöms utifrån vår förmåga att inte vara samhällets losers. Jag är hellre frisk och rik än sjuk och fattig har blivit någon form av mantra som förväntas uppfyllas helt av sig själv, bara man lägger manken till. Att lägga manken till är väl dessutom precis det Kissie gör, och får gehör för. Må vara att det blir fel ibland men på det stora hela har hon fattat grejen. Syns man så finns man och det spelar ingen roll att det är osympatiskt och krasst. Så funkar ju redan kapitalismen i övrigt. Det är att skapa frihet åt sig själv på bekostnad av andras men det är precis så vi lär oss att leva varje dag. Whatever floats your boat.

0 kommentarer:

Skicka en kommentar

Prenumerera på Kommentarer till inlägget [Atom]

<< Startsida