Todiloo

Jorå, jag klarade mig trots allt. Det blev nån form av kritstrecksrandig historia till sist och jag blev bara sur vid ett tillfälle. (Okej då, det varade ganska länge. Jag har aldrig sagt jag är ett tålmodigt shoppingsällskap.) Sen for vi hem och eftersom min rygg har betett sig mycket illa under de senaste två veckorna la jag mig på sängen som en annan krympling och gnydde tills jag fick kaffe och ledan lindrades något. Imorgon ska jag gå till kiropraktorn och återuppleva mina fjortonårsbesök, då doktorn ba: ja det är ju inte konstigt att du har ont i ryggen lilla flicka, du går ju som en grobian! Det kändes både avslappnat och trevligt att få den upplysningen som ung tonåring.

Todiloo.