På plats

Som en pianokonsert med svaga dissonanser, är det inte det vackraste någon någonsin. Du har gått ner igen sa K, och sen sa M det också. Jag blev besvärad och förtjust och förfärad över att jag blev förtjust och nekade. Det var sant, det har jag inte. För varje kilo ner minst lika många upp och derivatan, den förbannade saten. Om jag gjort som mamma sa och blivit humanist kanske den hade varit mindre framträdande. Men alla byxor sitter där de ska och inget ska börja fladdra någonsin igen. You're safer with me here.