fredag, mars 03, 2006

Sorger hon sjöng

Carla Pires stora scenen, Södra Teatern

I en guldkantad salong full av kärlek och enkel värme satt jag ikväll på södran. Carla Pires var som en strålande madonna men ändå helt opretentiös och charmerande larvig. Fado är hisnande, trånande och smäktande, djupt och lättsamt och sammetsröst runt hela själen fast ibland som knivar igenom den. Jag kunde inte sluta att stirra på hennes stora gröngnistrande sten på höger hand. Mandolinistens fingrar flög över strängarna snabbare än stålmannen räddar Lois ur en eld och visst brann det, i Carlas ögon och i mitt litet hjärta. Hon fick liljor i en stor bukett och blev som ett barn vid mikrofonen. Svängde med sina urringade ärmar och pratade sitt förföriska språk med portugiserna i publiken. Extranumret var, jag finner inte ord. Underbart. Fantastiskt. Rysligt och kusligt. Jag vet inte hur fado ska låta men om det låter som det gjorde ikväll, när mitt litet öga blev en tår, då lyssnar jag på det varje dag som kommer. Vi ska klappa, stampa, sucka, stöna och längta oss igenom livet som i en fado tango. Varje dag ska jag längta, varje evighet i varje dag som jag har något att längta efter.

5 kommentarer:

Blogger eff sa...

Saudade. Världens mest svåröversatta ord enligt vissa.

Det låter ju underbart, det där. Carla Pires verkar ju vara en av de stora inom Fadon. Jag har inte hört mycket heller, men det jag hört har varit sådär nästan otäckt vackert. Vacker melankoli med starka känslor är svår att motstå, trots att jag inte förstår ett ord.

(Givetvis finns det en Fado-kanal man kan lyssna på via Shoutcast. Vilket jag gör i detta nu. Bara för att...)

3/03/2006 11:23 em  
Blogger eff sa...

För övrigt: Amalia Rodrigues. Herre. Jävlar. Vilken. Kvinna.

3/03/2006 11:36 em  
Blogger Chris sa...

Carla sjöng ett stycke (känns undermåligt att säga sång) till hennes ära. Herre. Jävlar. Vilken. Klang.

Nattis babe.

3/03/2006 11:42 em  
Blogger eff sa...

Må sömnen klä ditt sinne med vackra bilder.

3/03/2006 11:55 em  
Anonymous Anonym sa...

I fado möts Sydeuropa och Finland. Av alla ställen på guds gröna...

Men det är allt annat än det sämsta. Don't get me started on Lisboa. Jag har betat av nog med städer med relation pollution...

3/04/2006 2:06 fm  

Skicka en kommentar

Prenumerera på Kommentarer till inlägget [Atom]

<< Startsida